Månad: oktober 2009

Paus i tvätteriet…

/ Neola Wigh / Lämna en kommentar
… för att skjutsa Vickan + 3 andra innbandytjejer till träningen de 7 km till Ekenässjön, sen ska de hem igen framåt halv tio. Vickan hon ”brinner” för sin innebandy, hon tränar och håller igång, trots att hon har problem med sitt ena knä.
Klockan 20 är det åter igen dax att gå ombord på FÄRJAN3 a´la Cinderella. Vi får väl se vad detta program ska handla om och det ska bli skoj att gå ombord i tv-rutan som vi gjorde för snart två veckor sedan, då jag fick ett litet samtal med bl.a kryssningsvärden Pär och den söta tjejen i taxfree-shopen.

– Vet du förresten vilket spel som är förbjudet på färjan?
– Nä
– Sänka skepp 😉

På fotot: Jörgen och jag när vi gick ombord
på Lasse Stefanz-kryssningen.

/ Neola Wigh / Lämna en kommentar
Måndag igen, vad tiden går fort. Det känns som det bara finns måndagar och fredagar. Tiden rusar iväg i en väldig fart….och vi rycks med av bara farten. Alla måsten som finns för oss alla i vardagen med familj, jobb mm. Det är så lätt att ryckas med och glömma att vi faktiskt ska ta tillvara på tiden som vi får, eftersom vi aldrig får den tillbaka. Att stanna upp, andas in hösten och se alla vackra färger i naturen – vilken skatt vi måste förvalta, så även efterkommande generationer kan få uppleva dessa fina årstider som vi har.

Något som växer jättefort, är också tvätthögen hehe….så det passade perfekt att ”boka” tvättstugan mellan 13-21 idag när det nu fanns ledig tid.

/ Neola Wigh / Lämna en kommentar


Varför slutade vi leka med varann
Varför slutade vi skratta
Du är du och jag är fortfarande jag
Så vad är det då som fattas
Det är på minnena som vi lever
Men snart så har de suddats ut
Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Fast vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
Du och jag
Allt jag känner, allt jag älskar och vill se
Är de nötta bilderna med tummar på
Och jag vet, jag vet, jag vet, nån måste börja ge
Ja, börja ge för att kunna få
Och varje gång som jag försöker
Det är då det blir så fel
Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Men vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
När vi blundar

Kanelbullens Dag – imorgon!

/ Neola Wigh / Lämna en kommentar
Jag tog mig i kragen och satte igång en vetedeg på 1 liter mjölk. Jag brukar inte göra mindre ”sats” för det är liksom inte lönt med mindre. Det brukar bli runt 100 stycken, så även idag. Det är ju Kanelbullens Dag den 4 oktober och då måste jag ju kunna bjuda på – just kanelbullar. Det gick bättre än jag trodde från början, eftersom jag har ont i lederna och det värken sitter i handlederna just nu. Men jag tog det sakta och det funkade för jag hade ju en god medhjälpare i Madde. Hon strålade och kavlade så fint ”sin” degbit och fick jättefina bullar som resultat – hon också.
Men nu efteråt, vill jag helst krypa ner i min säng och vila en stund men ….. jag kan inte lämna köket i det skick det är i nu. Å klockan 19 kommer goda vänner på besök, det var ett tag sedan – ska bli skoj!