Hej Hej…

Genom mitt öppna fönster strömmar in frisk vårluft och det ser underbart skönt ut – där ute. Jag är fortfarande sjuk, febern går upp och ner, den har inte bestämt sig om jag ska bli frisk eller inte…

Klockan halv ett kom Jörgen hem på lunch och han hade med sig både Marcus och Vickan idag…så skoj att familjen äter middag ihop, det fattades bara Madde som fortfarande var i skolan.

Nu har Madde kommit hem från skolan och hon är ute med sin kompis Malin, jag tror de är ute och cyklar eller studsar på studsmattan.

Ikväll kommer min syster och hennes dotter Wilma till Vetlanda. De ska vara här i helgen, hemma hos mamma och pappa. Känner jag mig bättre så åker jag in och träffar dem…<3

Ikväll blir det fredagsmys, Jörgen skulle handla något gott till kvällen….

Nu ska jag brygga lite kaffe och äta en kanelbulle….och lapa lite frisk luft genom mitt öppna fönster 😉

Puss & Kram

Hej på er…

Jag vill inte vara sjuk *suck*, har varit hemma i två dagar nu och jag har så ont i kroppen och är helt orkeslös. Är hungrig men får inte i mig något…jo lite yogurt när Jörgen var hemma på lunch vid halv ett.

Nu väntar jag hem honom snart, så det blir kväller hemma i stugan 😉

Jag ligger här i soffan under fleecefilten, orkar jag så kollar jag Facebook eller lägger ett ord i Wordfeud. Vill ni spela med mig så heter jag ”NeolasHjärterum” på Wordfeud.

Nu ska jag vila – igen….må så gott alla!

Kramar

Hej nu äntligen har jag fått in program i datorn efter att jag gjort en ”format C” återställning av min lilla pc.

Som rubriken säger så tillbringade vi vår förra helg i Halmstad, hemma hos vännerna Liz och Thomas. Det blev ganska sent innan vi parkerade bilen utanför Andersbergsringen och vi fått upp all packning (så mycket att det såg ut som vi skulle vara där i en månad). Liz hade gjort varma smörgåsar och vi åt med god aptit. Sen somnade vi faktiskt strax efteråt hihi.

På lördagen åkte vi till Halmia Loppis, ett välsorterat och snyggt loppis där jag fyndade (som vanligt). På väg hem från shoppingen så åkte vi ut till Bengt Camping…..och gick runt där bland ”tomma” husvagnar och villavagnar. Vi stannade till på ”vår” gata, Inteligentgatan 130 för att se om allt såg bra ut. Några vindskivor hade vinden tagit när det stormade för ett tag sedan, så det blir att köpa in vanligt staket runt om hela tomten, sådant som ni ser på fotot.

Det var fruktansvärt blött i marken där vi gick så jag ville så fort som möjligt därifrån hihi…Vi mötte några andra campinggäster som också letat sig ut i det fina vårvädret.

På vägen hem tog vi svängen till Grötvik, platsen som är helt underbar…där fotograferade Madde med sin nya digitalkamera för första gången. Se så fina foton hon tog.

http://www.aftonbladet.se/svn/tv/flash/AbPlayer.swf?autoStart=false&flash_id=player-14417494-1-57371&sound=80&version=28&playerMode=satellite&debugging=true&clipsrc=http://www.aftonbladet.se/resource/webbtv/article/14417494/player&embeded=true

http://www.aftonbladet.se/svn/tv/flash/AbPlayer.swf?playerMode=satellite&version=28&start=0&clipsrc=http://www.aftonbladet.se/resource/webbtv/article/14418260/player&autoStart=false&debugging=true&flash_id=player-14418260-2-46267&sound=100&embeded=true

STORT GRATTIS önskar jag Er….<3

Jag har insett många saker sen jag började surfa på Internet. En av de sakerna är att vi har tillfälle att möta människor som vi aldrig skulle mött annars. Vi lär känna dessa människor, inte för deras utseende eller fysisk beröring, utan för deras tanke och själ. Om vi mötte dessa människor på gatan, kanske vi inte skulle tittat två gånger. Eller, kanske skulle vi sett på dom och gjort en elak anmärkning… utan att alls ha känt till den rätta personen. Detta är sorgligt!
Jag har mött flera personer på Internet, som verkligen har berört mig djupt på många sätt, och dom har gjort att jag ”öppnat” mina ögon. Vore det inte härligt om hela världen kunde beröras på detta sätt? Att lära känna varandra på sätt som man inte trodde var möjligt? Jag tror, att om vi gör det, skulle det inte finnas så många ensamma, besvikna, eller desillusionerade människor.
Detta stämmer också in på de människor vi redan känner. Dra inga förhastade slutsatser. Var inte kritisk och låt inte stoltheten stå i vägen för kärleken. Vi bör stanna upp och tänka: Hur skulle det bli imorgon, om vi förlorade just den personen och vi inte tog chansen att säga: Jag älskar och uppskattar dig!
Så, nästa gång du passerar någon, vem som helst, tänk på möjligheten att denna person kan vara en av dina Nätvänner…
En av de nätvänner du drömmer om att möta. En av de märkliga känslor som förgyller din dag, och du vill ge tillbaka av den känslan på något sätt. Bara vänd dig mot den främlingen och le… Ett varmt Hej! Och snart sprider det sig, och snart ler vi alla. För om vi inte gör det, då har vi missat ett möte med en kär blomma i vårt hjärtas trädgård…

Puss & Kram