Det är inte så lätt att vara gift med en man som inte vill åka till sjukhuset för att få hjälp när han är sjuk. Han har de senaste månaderna gått med förkylning i kroppen, täppt näsa och varit ”tungandad”. Jag förstår till en viss del att jobbet är viktigt, för det är det ju givetvis men hälsan är faktiskt viktigare anser jag.
Är man sjuk är det ju bättre att söka läkarvård så det försvinner i kroppen och på så sätt smittar man ju inte sin omgivning heller. Inte min man…nej han trotsar förkylning och arbetar på som inget hänt.
För cirka en vecka sedan upptäckte han att det var något som rann längst nacken. Han bad mig titta. Det var någon beigeblodig gegga som kom ut ur en hudficka och rann. Jag tryckte lite försiktigt och då nästan sprutade det ut gegga….och illaluktande så jag var nära att spy. Jag rådfrågade vad detta kunde vara och fick till svar att det kunde vara en varböld, troligtvis någon hårsäck som blivit infekterad etc.
Jag inhandlade Alcollösning och baddade på och tvättade så gott det gick innan jag fäste ett stort kompressplåster över.
Så imorse väckte han mig vid 7-tiden och säger att jag ska ringa till sjukhuset…hmmm…nu måste han vara riktigt dålig som vill till sjukhuset hann jag tänka innan jag fick tag på Eksjö akutsjukvård.
Han var nu både febrig och hade blivit stel i nacken och det värkte…så han fick en läkartid klockan 10.
Läkaren gav honom penicillin i 10 dagar och under denna tiden skulle både förkylning och varböld vara ett minne blott. Det hoppas jag verkligen för så här nedsatt och dålig var det länge sedan jag sett honom.
Men han säger ikväll att han ska gå till jobbet imorgon – en envisare man får man leta efter…
Mitt Hjärterum 