Dax för Vickan för att…

… en mycket stolt Vickan satte sig för första gången bakom ratten för att börja ÖVNINGSKÖRA. Som handledare för denna övningskörning är hennes mamma = jag 😉

Hon startade från parkeringen där vi bor och körde ut på Nygatan i Vetlanda och fortsatte genom stan och ut mot Ekenässjön 7 km utanför. Där övade vi lite ”högerregel”, järnvägskorsning mm sen åkte vi in mot Vetlanda igen, där var det rondellkörning, trafikljus och enkelriktade gator mm. Sist men inte minst så körde vi till Willys kundparkering där hon fick fickparkera, och på andra försöket så blev det mycket bra.
På bilden ovan så står vi stilla medan jag tar kortet…för att hon skulle vara helt fokuserad på bilkörningen.
Nu har vi ätit lite kvällsmat och tänkte blogga lite om hur duktigt Vickans första bilfärd var….tummen upp för dig Vickan!

Kram och sov så gott bloggläsare och DU, GLÖM INTE ATT KOMMENTERA innan du lämnar mig för denna gången!

Inget är som väntans tider…

Nu väntar vi på vår lilla eller ”stora damen” Madde. Hon har varit hemma hos mormor och morfar när jag och Jörgen firat vår bröllopsdag här nere i väster. Nu sitter hon i bilen, ja hon åker ner till campingen med Micke och Åsa och väntas komma hit om drygt en timma.

Vi ska grilla lite mat senare ikväll tillsammans med Liz och Thomas nu när vädret är så otroligt skönt.

Vickan och Philip kommer inte ner till husvagnen denna helgen, Vickan är sjuk och har feber, hon fick vara hemma hos Philips familj.

Trött

Nu är det dax att släcka lyset och krypa ner under täcket. Det har varit en underbar försommardag idag med temperatatur runt 25 grader i solen. Jörgen och jag myste med lite god mat ikväll när vi var ensamma, det händer ju inte så ofta att vi är nu förtiden…sen barnen kom in i våra liv 😉 men då är det extra gott när man får till ”lite egentid” för oss själva. När solen gått ner ikväll var det lite kyligare än igår kväll…men vi har ju gasolkamin i förtältet så för oss var det varmt ändå.
Nu ska jag göra älsklingen sällskap så nu säger jag GOD NATT till dig som läser….

Underbara SOL

Jag njuter förfullt här nere i Halmstad. Det är underbart väder, solen skiner och det är ca. 22 grader (om inte det är mer).

Vi ska nu åka in till Maxi för att handla lite mysmat till kvällen. Ishockeymatchen Sverige-Danmark börjar iof klockan 16.00 och det skulle jag vilja se men det är inte så långt till affären så vi är snart hemma igen, så jag missar nog inte så mycket av matchen.

Nej, nu kära läsare ska jag duka bort kaffekopparna efter en fikastund med grannarna mitt emot oss på campinggatan.

Nu ska jag ut till den goa solen igen…..

Bye Bye och lova att vara rädd om dig!

Fina ord…

”Det finns saker som aldrig borde ha hänt, ord som aldrig borde ha sagts, känslor jag inte kan förstå att de fanns och människor jag önskar att jag aldrig hade träffat… Men det finns också minnen jag aldrig kommer att glömma, ord som alltid i mitt hjärta kommer att finnas, känslor som aldrig dör och människor jag inte kan leva utan och människor jag alltid kommer att minnas och älska…”

… fortsättning Silverbröllopet

Fortsättning från förra inlägget…

Bröllopsdagen den 18 maj 1985 blev ljus och minnesrik på många sätt. När vi skulle åka hem från Östanå Värdshus och Jörgen skulle backa ner vår vita Ford Sierra gick allt bra men när vi sedan skulle åka iväg upptäckte vi att några gäster hade skojat med oss och lagt i småsten och annat under kapslarna på bilen, det skramlade och rasslade hihi…och där bak hade de bundit fast ett rep och massor med aluminiumburkar.

Efteråt åkte vi hem till vårt nya hem, vårt röda hus. Vi blev inte så värst glada när vi upptäckte att de kletat massor på både fönster och annat, vi som hade pyntat så fint med brudgranar utanför ytterdörren och städat och gjort fint så de gäster som ville fick komma hem och se hur fint vi hade det efter middagen. Det kom en ström av gäster och besökte oss fram på småtimmarna men sen ville vi ju vara för oss själva hihi….trodde vi.

Så fel vi hade…några busiga grabbar både yngre och äldre hade roat sig med att montera en lastbilstuta på vinden i huset (över vårt sovrum) så när vi släckte lyset så låg de 100 meter bort och satte igång med hjälp av ett bilbatteri och 100 meter kabel hihihi…men Jörgen var listigare än dem, han smög ut i mörkret och följde kabeln….och en bit bort låg ett gäng grabbar och fnissade. De var upptäckta! Efter detta så kom Jörgen tillbaka in i huset och allt var lugnt och skönt….De nygifta mådde utmärkt och somnade gott!

Posted by Picasa