Jag har insett många saker sen jag började surfa på Internet. En av de sakerna är att vi har tillfälle att möta människor som vi aldrig skulle mött annars. Vi lär känna dess människor, inte för deras utseende eller fysisk beröring, utan för deras tanke och själ. Om vi mötte dessa människor på gatan, kanske vi inte skulle tittat två gånger. Eller, kanske skulle vi sett på dem och gjort en elak anmärkning…utan att alls ha känt till den ratta personen. Detta är sorgligt! Jag har mött flera personer på Internet, som verkligen har berört mig djupt på många sätt, och de har gjort att jag ”öppnat” mina ögon. Vore det inte härligt om hela världen kunde beröras på detta sätt? Att lära känna varandra på sätt som man inte trodde var möjligt? Jag tror, att om vi gör det, skulle det inte finnas så många ensamma, besvikna eller desillusionerade människor.

Detta stämmer också in på de människor vi redan känner. Dra inga förhastade slutsatser. Var inte kritisk och låt inte stoltheten stå i vägen för kärleken. Vi bör stanna upp och tänka; Hur skulle det bli imorgon, om vi förlorade just den personen och vi inte tog chansen att säga: Jag älskar och uppskattar dig!

Så, nästa gång du passerar någon, vem som helst. Tänk på möjligheten att denna person kan vara en av dina nätvänner…

En av de nätvänner du drömmer om att möta. En av de märkliga känslor som förgyller din dag, och du vill ge tillbaka av den känslan på något sätt. Bara vänd dig mot den främlingen och le. Ett varmt – Hej!, och snart sprider det sig, och snart ler vi alla. För om vi inte gör det, då har vi missat ett möte med en kär blomma i vårt hjärtas trädgård…