Hur mycket älskar du mig? frågade den lille pojken sin mamma medan hon stoppade om honom i sången.
Det var en lek som han fick henne att leka varje kväll men han låt henne aldrig vinna.
Jag älskar dig 85 miljoner, triljoner mil till solen och tillbaka var den lille pojkens vanliga utmaning på hennes f?rklarade kärlek.
Men den här kvällen var hon utmattad.
Utmattad efter en dag som började redan klockan tre på morgonen då hon tr?stade honom efter en mardr?m.
Utmattad efter att ha lagat frukost, lunch och middag och efter att ha städat undan alla hans leksaker som hon st?ndigt trampade på med sina bl?slagna f?tter.
Utmattad efter en dag som inte inneh?ll så mycket tid så att hon ens hann duscha.
Hon tittade in i sin sons ?gon, samma ?gon som hon var för evigt tacksam över att ha varit med att skapa.
Hon str?k bort håret från hans panna så att hon kunde andas in sk?nheten hos denna magiska skapelse.
Och medan hon tittade på honom på ett sätt som bara m?drar kan log hon och sa:
Du kommer aldrig att förstå hur mycket en mamma kan älska sitt barn.
Om du blev p?k?rd av en bil och fastkl?md så skulle jag finna styrkan att lyfta undan den för dig, Om du beh?vde hjälp och jag hade brutna ben så skulle jag finna ett sätt så jag kunde springa till dig.
Om du var hungrig och jag inte hade ätit på en vecka så skulle jag ge dig min enda m?ltid.
När du vandrar omkring i v?rlden vandrar mitt hjärta med dig. Vad du känner, känner jag.
Jag känner att du är lycklig genom det sätt du håller min hand.
Jag här ditt hjärta viska när du är rädd.
Jag vet vad du tänker genom att se in i dina ?gon.
Den lille pojkens ?gon blev vid?ppna och för en g?ngs skull hade han ingen utmaning åt henne.