:(

Ledsen för att vara till besv?r…

….hoppas dessa fyra veckor gör extra fort till jag för ta bort gipset, så jag slipper vara till belastning för min omgivning. T?rarna rinner nu ner för mina kinder efter ytterligare en kväll där diskussionerna handlat om att alla måste hj?lpas åt ”nu när mamma inte kan hjälpa till”.?Visst har jag först?else för?Jörgen att han inte kan ta allt här hemma, han är trött efter en hel dag på jobbet,?men Vickan gör det hon gör (tar hand om tv?tten och Madde varje morgon när hon ska gå till skolan) men kanske skulle det vara skönt om hon gjorde ”lite mera” eller ?tminstone fanns här. Jag kan iof förstå henne också att hon vill?vara i Landsbro hos pojkv?nnen ibland också. Jag för ju inte st?dja på mitt gipsade h?gerben men jag har god lust att strunta i det och försöka klara mig själv så jag inte är till någon belastning.

Usch jag svammlar om allt och ingenting nu….men jag vill att det ska l?ka – och det NU så allt blir ”normalt” igen, för just nu så mår jag inte alls bra och tårarna de rinner…Madde och Jörgen de sover och jag sitter här själv med mina tankar och de värker inom mig. Jag ska försöka ta mig till toa för tandborstning sen vidare mot sången för att se om jag kan komma till ro för sömn.

Vill inte vara till belastning – vill kunna klara mig själv *snyft*

Imorgon blir det ytterligare en dag i ensamhet och tystnad, jag har ju varit arbetsl?s sen 2 januari 2009 och ”gått hemma” men dessa 6 veckor med gipsat ben och totalt inst?ngd på 90 kvm gör mig snart galen….